Kan digitala tvillingar och uppkopplade bussar lösa gammalt groll?

2020-05-28

Varför arbetar vi med en prototyp som ska göra det enklare att resa kollektivt? Vi har snackat långa busshållplatser och gammalt bråk med Anders Näkne från SRF Östergötland.

 

På Gaia arbetar vi med prototypen till det digitala hjälpmedel som ska göra det enklare att resa kollektivt om du har särskilda behov. Tidigare har Björn Götestrand, Head of Innovation på Gaia, berättat om vårt perspektiv på ett spännande samarbete mellan LiU, RISE, Östgötatrafiken och Synskadades Riksförbund (SRF) i Östergötland. Parterna har tillsammans sökt och fått bidrag från Vinnova för genomförandet av projektet. Nu har vi passat på att prata med Anders Näkne som är engagerad i SRF i Linköping.

Nu är det färdigbråkat om långa hållplatser

-Vi är problemägare, berättar Anders, och vi har länge bråkat med Östgötatrafiken och Linköpings kommun om problemet med det som kallas långa hållplatser. Han pratar dock om bråket med en slags värme, kanske för att en lösning faktiskt är på gång.

-En lång hållplats är vår definition av en hållplats där det på en och samma gång kan vara på- och avstigning för flera olika busslinjer, något som gör det omöjligt för synskadade att veta vilken buss man ska gå på om man inte får hjälp. Det här har vi diskuterat länge och Karin på Östgötatrafiken kom med idén att vi skulle titta på att hitta en lösning tillsammans med Gaia och Gaia Public Transport.

-Tillsammans med Rise, LiU och Gaia gjorde vi en ansökan för finansiering via Vinnova och projektet drog igång. Vår roll är att vara problemägare och stå för kompetensen kring hur det är att vara synskadad i olika situationer och hur man kan lösa problemen vi ställs inför eftersom det är svårt för en person som inte är synskadad att sätta sig in i våra utmaningar.

Olika nivåer av handikapp men samma lösning

Synskadades riksförbund har flera personer involverade i projektet eftersom det finns olika nivåer av synsvaghet och Anders berättar att det är som två helt olika handikapp att vara synsvag och att ha helt nedsatt syn. Själv ser han ingenting men en person som är synsvag kan beroende på grad av nedsatt syn ändå använda blicken för att följa vissa kontraster i markeringar.

-Vi som är synskadade har ju exakt samma behov av information som en seende har när vi ska gå på en buss men vi behöver använda andra sätt för att få informationen. Vi måste få informationen genom att lyssna och känna eller som synsvag ha kontraster att följa. Det finns lite olika sätt att få information och i den här prototypen arbetar vi med ett koncept som fungerar för alla synskadade som har möjlighet att hantera en smart telefon. En del i projektet är också att utvärdera hur vi kan ta till oss tekniken och hur vi kan använda och dra nytta av olika funktioner i en smart telefon. Vi har identifierat en del brister, tillexempel är AR-tekniken som bygger på att man har en kamera – och då får vi helt enkelt arbeta med andra sätt att lösa det på.

Vi tittar mycket på hur vi kan använda tal och vibrationer för att delge information. En förutsättning i projektet är att vi ska använda tillgänglig teknik för att skapa lösningen och anledningen är att vi vill kunna nyttja befintliga vardagssaker som smarta telefoner och klockor. I prototypen används även glasögon med inbyggda högtalare – allt för att nyttja olika smarta saker som kan berätta saker som var man befinner sig, vart man ska och vilken riktning bussen åker i. 

-Vi har varit med och tagit fram kravbilden och just nu utvecklar universitetet AR-funktioner och Gaia arbetar med digitala tvillingar och vi blir inkallade för att diskutera, råda och hjälpa. Vi ser också många synergi-effekter på sikt, det finns många sätt det här skulle kunna användas på, berättar Anders.

På Gaia gillar vi det här projektet eftersom det faller inom ramen för det vi hjärtar allra mest, nämligen att använda teknik för att göra skillnad. 

Till toppen

Relaterat